20 i sidled eller uppat - Ρ ΡΠ°Π²Π½ΡΠΌΠΈ ΠΏΠΎ ΠΏΠΎΠ»ΠΎΠΆΠ΅Π½ΠΈΡ ΠΈΠ»ΠΈ ΠΆΠ΅ Ρ Π²ΡΡΠ΅ΡΡΠΎΡΡΠΈΠΌΠΈ
21 Men i sjalva verket var han ju hela tiden fastvuxen, fastklamd av forordningar och meriter och formular och tjanstear och administrativ praxis. - ΠΠΎ ΠΏΠΎ ΡΡΡΠΈ Π΄Π΅Π»Π° ΠΎΠ½ Π²ΡΠ΅ Π²ΡΠ΅ΠΌΡ ΡΡΠ²ΡΡΠ²ΠΎΠ²Π°Π» ΡΠ΅Π±Ρ ΠΏΠΎΠ³ΡΡΠ·ΡΠΈΠΌ Π² ΡΡΡΠΈΠ½Π΅, ΡΠ΄Π°Π²Π»Π΅Π½Π½ΡΠΌ ΡΠ°Π·Π»ΠΈΡΠ½ΡΠΌΠΈ ΠΏΠΎΡΡΠ°Π½ΠΎΠ²Π»Π΅Π½ΠΈΡΠΌΠΈ, Π·Π°ΡΠ»ΡΠ³Π°ΠΌΠΈ, ΡΠΎΡΠΌΡΠ»ΡΡΠ°ΠΌΠΈ, ΡΡΠ°ΠΆΠ΅ΠΌ ΡΠ°Π±ΠΎΡΡ ΠΈ Π°Π΄ΠΌΠΈΠ½ΠΈΡΡΡΠ°ΡΠΈΠ²Π½ΡΠΌΠΈ ΠΎΠ±ΡΠ·Π°Π½Π½ΠΎΡΡΡΠΌΠΈ.
22 under forsta langrasten - Π²ΠΎ Π²ΡΠ΅ΠΌΡ ΠΏΠ΅ΡΠ²ΠΎΠΉ Π±ΠΎΠ»ΡΡΠΎΠΉ ΠΏΠ΅ΡΠ΅ΠΌΠ΅Π½Ρ
OVNINGAR
1. Svara pa foljande fragor:
Vad pratade klassforestandaren och Tomas om nar lektionen var slut? Hurudana var relationerna mellan Tomas och klasskamraterna innan olyckan hande? Varfor brydde sig klasskamraterna mer om Tomas efter olyckan? Tyckte Tomas om den uppmarksamhet som riktades mot honom? Vad var orsaken till att uppmarksamheten igen riktades fran Tomas? Varfor hjalpte klassforestandaren inte Tomas? Vad gjorde Tomas for att fa uppmarksamheten riktad till sig igen?
2. Teman for muntliga samtal:
Beskriv Tomas som Du uppfattar honom. Beskriv lararens mening om Tomas. Beskriv kamraternas mening om Tomas fore och efter olyckan. Vad fick Tomas att valja en sadan vag for att dra uppmarksamheten till sig?
3. Omskriv foljande meningar:
1. Jag hade val bara fatt for mig att jag skulle bryta loss den dar stenen ur muren. Jag kunde ha latit bli ocksa. Och da den lossna sen och foll sa hade jag ju kunnat rycka undan handen. Jag tror att jag skulle ha hunnit det. 2. Du ska nog lata bli att tanka sa dar. 3. Ibland hander det att bilderna av dem forsvinner nar man 'sitter med betygskatalogernas oandliga rader av namn och man maste sla upp dem i parmen med elevfoton for att de ska fa ansikten igen. 4. Men nu hade han hunnit till den situation som skulle bli bestaende. 5. I borjan av mars beslot klassradet att avsatta honom som
elevrepresentant i de samhallsorienterande amnens konferens. 6. Det hade kommit en ny pojke i klassen, en stockholmare som barnavardsnamnden velat placera i narkotika-frimiljo.
4. Beratta texten och anvand foljande ord och uttryck:
a) en mitella, en bag, kollegiet, gratis, det intraffade, sjalvmant, spontan, sluten, ett dugg, en kompis, en hallning, att flytta, att utse, en forandring, en paminnelse, att avsatta, langrasten, anledningen;
b) att ta hand om nagon, pa egen hand, att forsorja sig, att lata bli att gora nagot, att bjuda pa nagot, att avbryta nagon, att yttra sig, att mista en hand, i munnen pa varandra, att notera franvaron i klassboken, att ligga i forkylning, att uppfatta i fragment
5. Ange svenska motsvarigheter till foljande:
ΠΊΠΎΠ³Π΄Π° ΡΡΠΎΠΊ Π·Π°ΠΊΠΎΠ½ΡΠΈΠ»ΡΡ; ΠΎΡΠ΅Π½Ρ ΡΡΡΠ΄Π½ΠΎ ΠΏΡΠΈΠ²ΡΠΊΠ½ΡΡΡ; ΡΡΠΎ Π±ΡΠ΄Π΅Ρ Π½Π΅ ΡΠΎΠ²ΡΠ΅ΠΌ ΡΠΎ ΠΆΠ΅ ΡΠ°ΠΌΠΎΠ΅; ΠΏΠΎΠ»ΡΡΠ°ΡΡ ΠΏΠ΅Π½ΡΠΈΡ; ΡΠ»ΡΡΠΈΠ²ΡΠ΅Π΅ΡΡ; Π΄ΡΠΌΠ°ΡΡ ΠΎ Π½Π΅ΡΡΠ°ΡΡΠ½ΠΎΠΌ ΡΠ»ΡΡΠ°Π΅; ΡΡΠ΅Π΄Π½ΠΈΠΉ ΡΡΠ΅Π½ΠΈΠΊ; ΡΡΠ΅Π΄Π½ΠΈΠ΅ ΠΎΡΠ΅Π½ΠΊΠΈ; Π·Π°Π±ΠΎΡΠΈΡΡΡΡ ΠΎ ΠΊΠΎΠΌ-Π»ΠΈΠ±ΠΎ; ΠΎΠ½ΠΈ ΡΠ³ΠΎΡΠ°ΡΡ ΠΌΠ΅Π½Ρ ΡΠ»Π°Π΄ΠΎΡΡΡΠΌΠΈ; Ρ ΠΎΡΡ Π΅Π³ΠΎ Π²ΡΡΡΡΠΏΠ»Π΅Π½ΠΈΡ Π½Π΅ Π±ΡΠ»ΠΈ ΠΎΡΠ΅Π½Ρ-ΡΠΎ Π²Π΅ΡΠΎΠΌΡΠΌΠΈ; ΠΏΠΎΡΠ»Π΅ ΡΠΎΠΆΠ΄Π΅ΡΡΠ²Π° ΠΌΠΎΠΆΠ½ΠΎ Π±ΡΠ»ΠΎ Π·Π°ΠΌΠ΅ΡΠΈΡΡ ΠΈΠ·ΠΌΠ΅Π½Π΅Π½ΠΈΡ; Π΅Π³ΠΎ ΡΠ΅ΡΠΈΠ»ΠΈ ΡΠΌΠ΅ΡΡΠΈΡΡ Ρ ΠΏΠΎΡΡΠ°; Π΅Π³ΠΎ ΡΠ°ΡΡΠΎ ΠΎΠ±ΡΡΠ²Π°Π»ΠΈ; ΡΡΠΈΡΠ΅Π»Ρ ΠΎΡΠΌΠ΅ΡΠΈΠ» Π΅Π³ΠΎ ΠΎΡΡΡΡΡΡΠ²ΠΈΠ΅ Π² ΠΆΡΡΠ½Π°Π»Π΅
Torgny Lindgren, TROTT
(Forkortad)
- Jag ar sa trott, magistern. Jag ar alltid sa trott.
Hon hade stannat kvar efter lektionen for att saga det, hon stod framfor honom och hennes sminkade ansikte1 var stelt av trotthet. Vad gor man med nan som ar trott? Vem handlagger trottheten, till vilken instans ska den trotte harivisas?2 Ytterst ar det naturligtvis rektor som slutgiltigt avgor ocksa trotthetsarenden,3 men forst maste arendena forberedas. Rektor maste fa ett fardigt material att ta stallning till, trottheten maste utredas innan den laggs pa rektors bord.4 Forst nar han fatt den tydligt beskriven och tolkad, forst nar den forsetts med en klar rekommendation kan han besluta. Naturligtvis i enlighet med rekommendationen.
- Ar du alltid trott? Pa alla lektioner? I alla amnen?
- Ja, sa hon, jamt, jamt.
- Jag har undrat ibland om du haft tandvark eller ont i magen. Men du ar alltsa bara trott. Du bor nog ga till skolskoterskan.5
Det var ju alltid en borjan. Skolskoterskan kunde kolla blodvardet, ta urinprov och mata blodtrycket.6 Sedan fick man val se, sannolikt rorde det sig om blodbrist.
En vecka senare kom hon tillbaka, som for att avlagga nagot slags rapport.7 Antagligen kande hon inte till att han genom att hanvisa henne till skolskoterskan8 hade befriat sig fran arendet, att han inte langre behovde befatta sig med det.
- Syster sa att det inte var nat fel. Allting sag ut att vara som det skulle,9 sa hon.
- Na, da ar det val ingenting att oroa sig for. Kanner du dig fortfarande lika trott?
- Ja, det ar precis likadant. Inte ett dugg battre.
- Sa du har svart att orka med saker och ting. Hur gar det for dig i gymnastik?
- Det gar bara bra. Jag har alltid varit ganska duktig i gymnastik. Det ar inte pa det sattet jag ar trott. Jag ar inte trott i kroppen, om magistern forstar vad jag menar.
Han kanske nagon gang borde ta fram sina gamla larobocker i utvecklingspsykologi10 och repetera de viktigaste begreppen. Han mindes att i nagon av bockerna fanns det ett schema over de olika stadierna, det var utforligt och beg-ripligt och tackte ett helt uppslag.11
- Det gar sakert over, ska du se. Det ar manga just i nian12 som tycker att allting ar forfarligt jobbigt och trostlost och besvarligt.
- Jag tycker bara allting kanns sa meningslost. Jag forstar aldrig riktigt varfor jag haller pa med saker och ting. Det ar som om det aldrig var nan mening med det som vi gor. Vad ar det for nytta med det? Vem ar det som ska tjana pa det som vi gor? Jag tycker aldrig att jag far gora nat som angar mig sjalv.
Hon uppfattade alltsa skolarbetet som meningslost. Men fortfarande maste hon nog i huvudsak betraktas som ett fall av oforklarlig trotthet. Skollakaren?
- Du bor nog ga tillbaka till skolskoterskan och be att hon ger dig tid hos skollakaren.13 Han har ju mojlighet att gora en litet noggrannare undersokning.
Det gick tre veckor. Det var pa varen och de flesta niorna var slaka och trotta av jakten efter gymnasieplatser;14 han hade mer eller mindre glomt just hennes speciella trotthet nar hon pa nytt kom till honom efter en lektion.
- Doktorn hittade heller inget fel pa mig. Han sa att jag var hur stark och frisk som helst. Jag fick en burk vitamintabletter bara.
- Na, har dom hjalpt? Kanner du dig piggare nu?
- Nej, ingenting har forandrats. Det kanns lika hopplost som forut.
- Det blir nog bra sa smaningom, ska du se. Det ar bara att vanta och se tiden an.
- Vad ska jag vanta pa da? Det finns val ingenting jag kan vanta pa.
Depression. Han hade last en artikel om depressioner for en tid sen, men han kom inte ihag nagra detaljer. Det kanske var nagot som hade med hennes hemmiljo att gora.15 Alkoholism i hemmet. Eller kanske nan karlekshistoria som hon hade svart att komma over.16
- Men kara Elisabet, du ar bara sexton ar och har massor med saker att se fram emot. Det maste du forsoka inse. Men om du fortfarande kanner det likadant tycker jag att du ska ta ett samtal med kuratorn.17 Till henne kan du ju ocksa ga pa lektionstid.18
En vecka senare sokte hon upp honom och berattade att kuratorn hade hanvisat henne till psykologen. Tydligen menade hon att han som klassforestandare borde hallas underrattad.19
Fran psykologen kom hon i borjan av maj.
- Han pratade bara. Egentligen forsokte han val mest att fa mej att prata. Det verkade nastan som orn han trodde att jag skulle kunna forklara alltihop sjalv. Men jag har ju ingenting att saga. Jag ar bara sa ohyggligt trott. Han undrade om jag kande mig frammande eller utanfor.20 Men det gor jag ju inte. Jag ar bara trott.
- Gav han dig inget rad eller forsokte behandla dig pa nat satt?21
- Ingenting. Han sa bara att det nog skulle ga bra till
sist.
Klassforestandaren blev en aning forvanad. Han hade trott att psykologen skulle bedoma hennes fall som intressant och alltsa lagga ner atskillig moda pa att reda ut det. Men det kunde ju tankas att han med sin valdiga rutin pa mycket kort tid gjort en fullstandig analys och funnit att hennes trotthet i grunden var en hogst banal historia.
- Nu ar ju terminen snart slut och det ar inte sa mycket
kvar att gora. Studierektor kanske kan ha nagot forslag att komma med.22 Ta ett samtal med honom!
Han tankte sig att studierektor kanske skulle kunna befria henne fran en del av undervisningen. Hon kunde ju slippa exempelvis ovningsamnena.23 Betygen var i huvudsak redan fardiga, enligt kollegerna hade hon klarat alla skrivningar utmarkt och den kunde ju inte spela nan storre roll om hon nu befriades fran en del av sin borda.
- Jag gor mitt basta for det ar enklast sa, sa hon till klassforestandaren. Jag orkar inte streta emot och darfor gor jag mitt basta.
Ocksa samtalet med studierektor kom hon och berattade om. Han hade bara viftat bort hennes trotthet,24 ignorerat den.
- Han trodde inte pa mig, sa hon, han struntade bara i vad jag sa. Trotta ar vi val allihop, hade han sagt, trotta och uttrakade och ledsna. Det ar ingenting att fasta sig vid. Det ar bara att traska vidare.25
Sa var terminen slut. An fanns i och for sig flera mojligheter kvar att prova. Tillsynslararen26 kunde fatt gora ett forsok, man kunde kanske angripit det som en ordningsfraga.27 Rektor kunde fatt hennes trotthet pa sitt skrivbord, obearbetad, utan rekommendationer, precis som den var. Och elevvardskonferensen28 kunde ha diskuterat fallet, de olika befattningshavarnas synpunkter kunde kanske ha blandats till ett resultat,29 en slutsats, om de hade kombinerats pa ett fornuftigt satt under rektors ledning.
Men eftersom terminen var slut provades inga fler utvagar.30 For ovrigt-kunde det ju mycket val forhalla sig sa att skolpsykologen i verkligheten redan hade insett var skon egentligen klamde.31 I sa fall fick man bara aldrig veta det, inte ens hon sjalv.
Hon lamnade alltsa skolan, forsedd med ett betyg och med sin trotthet i behall. Nar rektor delade ut betygen i aulan tittade klassforestandaren pa hennes trotta ansikte som var stelt av smink. Pa nagot satt kandes det otillfredsstallande. Men om man tankte efter var det val inte sarskilt egendomligt, sa kort tid som skolan hade fatt pa sig. Om hon hade kommit redan i attan hade det nog gatt battre, da hade man kunnat bereda henne plats i den gangse elevvarden.32 Da hade man kunnat uppratta en strategi for hennes fall, hon hade kunnat fa en planmassig behandling, utmynnande i en diagnos, en definition av hennes trotthet. Trotthet forresten, det var ju nagot sa svavande och obestamt, egentligen kunde det betyda nastan vad som helst. Hon anvande val just det
ordet bara darfor att hon inte hade nagot annat. Men om hon hade anmalt sin sa kallade trotthet ett ar tidigare hade hon sakert kunnat lamna skolan med en battre beskrivning av sina problem, ett tydligare ord for sina svarigheter.
ANMARKNINGAR
1 hennes sminkade ansikte - Π΅Π΅ Π½Π°ΠΊΡΠ°ΡΠ΅Π½Π½ΠΎΠ΅ Π»ΠΈΡΠΎ
2 Vem handlagger trottheten, till vilken instans ska den trotte hanvisas? - ΠΡΠΎ Π·Π°Π½ΠΈΠΌΠ°Π΅ΡΡΡ ΠΏΡΠΎΠ±Π»Π΅ΠΌΠ°ΠΌΠΈ ΡΡΡΠ°Π»ΠΎΡΡΠΈ (Π±ΡΠΊΠ², ΡΡΡΠ°Π»ΠΎΡΡΡΡ), Π² ΠΊΠ°ΠΊΡΡ ΠΈΠ½ΡΡΠ°Π½ΡΠΈΡ ΡΠ»Π΅Π΄ΡΠ΅Ρ Π½Π°ΠΏΡΠ°Π²ΠΈΡΡ ΡΡΡΠ°Π²ΡΠ΅Π³ΠΎ?
3 Ytterst ar det naturligtvis rektor som slutgiltigt avgor ocksa trotthetsarenden - Π ΠΊΠΎΠ½Π΅ΡΠ½ΠΎΠΌ ΡΡΠ΅ΡΠ΅ Π΄ΠΈΡΠ΅ΠΊΡΠΎΡ, Π΅ΡΡΠ΅ΡΡΠ²Π΅Π½Π½ΠΎ, Π·Π°Π½ΠΈΠΌΠ°Π΅ΡΡΡ ΠΈ Π΄Π΅Π»Π°ΠΌΠΈ, ΡΠ²ΡΠ·Π°Π½Π½ΡΠΌΠΈ Ρ ΡΡΡΠ°Π»ΠΎΡΡΡΡ
4 Rektor maste fa ett fardigt material att ta stallning till, trottheten maste utredas innan den laggs pa rektors bord. - ΠΠΈΡΠ΅ΠΊΡΠΎΡ Π΄ΠΎΠ»ΠΆΠ΅Π½ ΠΏΠΎΠ»ΡΡΠΈΡΡ Π³ΠΎΡΠΎΠ²ΡΠΉ ΠΌΠ°ΡΠ΅ΡΠΈΠ°Π», ΡΡΠΎΠ±Ρ ΠΏΡΠΈΠ½ΡΡΡ ΠΊΠ°ΠΊΠΎΠ΅-ΡΠΎ ΡΠ΅ΡΠ΅Π½ΠΈΠ΅; ΠΏΡΠΎΠ±Π»Π΅ΠΌΡ (ΡΡΡΠ°Π»ΠΎΡΡΠΈ) Π½Π΅ΠΎΠ±Ρ ΠΎΠ΄ΠΈΠΌΠΎ ΠΈΠ·ΡΡΠΈΡΡ, ΠΏΡΠ΅ΠΆΠ΄Π΅ ΡΠ΅ΠΌ Π΅Ρ Π·Π°ΠΉΠΌΠ΅ΡΡΡ Π΄ΠΈΡΠ΅ΠΊΡΠΎΡ.
5 skolskoterskan - ΡΠΊΠΎΠ»ΡΠ½Π°Ρ ΠΌΠ΅Π΄ΡΠ΅ΡΡΡΠ°
6 Skolskoterskan kunde kolla blodvardet, ta urinprov och mata blodtrycket. - Π¨ΠΊΠΎΠ»ΡΠ½Π°Ρ ΠΌΠ΅Π΄ΡΠ΅ΡΡΡΠ° ΠΌΠΎΠΆΠ΅Ρ ΠΏΡΠΎΠ²Π΅ΡΠΈΡΡ ΡΠΎΡΠΌΡΠ»Ρ ΠΊΡΠΎΠ²ΠΈ, ΡΠ΄Π΅Π»Π°ΡΡ Π°Π½Π°Π»ΠΈΠ· ΠΌΠΎΡΠΈ ΠΈ ΠΈΠ·ΠΌΠ΅ΡΠΈΡΡ Π΄Π°Π²Π»Π΅Π½ΠΈΠ΅, kolla = kollationera - ΡΠ»ΠΈΡΠ°ΡΡ, ΡΠ²Π΅ΡΡΡΡ
7 som for att avlagga nagot slags rapport - ΠΊΠ°ΠΊ Π±ΡΠ΄ΡΠΎ Π±Ρ ΠΎΠ½Π° Ρ ΠΎΡΠ΅Π»Π° Π΄Π°ΡΡ ΡΠ²ΠΎΠ΅Π³ΠΎ ΡΠΎΠ΄Π° ΠΎΡΡΠ΅Ρ
8 genom att hanvisa henne till skolskoterskan - ΠΎΡΠΎΡΠ»Π°Π² Π΅Π΅ ΠΊ ΡΠΊΠΎΠ»ΡΠ½ΠΎΠΉ ΠΌΠ΅Π΄ΠΈΡΠΈΠ½ΡΠΊΠΎΠΉ ΡΠ΅ΡΡΡΠ΅
9 Allting sag ut att vara som det skulle - ΠΡΠ΅ ΠΊΠ°ΠΊ Π±ΡΠ΄ΡΠΎ Π² Π½ΠΎΡΠΌΠ΅ (Π±ΡΠΊΠ², ΠΊΠ°ΠΊ Π΄ΠΎΠ»ΠΆΠ½ΠΎ Π±ΡΡΡ)
10 larobocker i utvecklingspsykologi - ΡΡΠ΅Π±Π½ΠΈΠΊΠΈ ΠΏΠΎ ΠΏΡΠΈΡ ΠΎΠ»ΠΎΠ³ΠΈΠΈ ΡΠ°Π·Π²ΠΈΡΠΈΡ ΠΏΠΎΠ΄ΡΠΎΡΡΠΊΠ°
11 och tackte ett helt uppslag - ΠΈ ΠΏΠΎΠ»Π½ΠΎΡΡΡΡ ΠΎΠΏΠΈΡΡΠ²Π°Π»Π° Π²ΡΠ΅ ΡΡΠ°Π΄ΠΈΠΈ ΡΠ°Π·Π²ΠΈΡΠΈΡ (ΠΏΠΎΠ΄ΡΠΎΡΡΠΊΠ°)
12 nian - Π·ΠΎ. 9-ΠΉ ΠΊΠ»Π°ΡΡ
13 att hon ger dig tid hos skollakaren - ΡΡΠΎΠ±Ρ ΠΎΠ½Π° Π½Π°Π·Π½Π°ΡΠΈΠ»Π° ΡΠ΅Π±Ρ Π½Π° ΠΏΡΠΈΠ΅ΠΌ ΠΊ ΡΠΊΠΎΠ»ΡΠ½ΠΎΠΌΡ Π²ΡΠ°ΡΡ
14 de flesta niorna var slaka och trotta av jakten efter gymnasieplatser Π±ΠΎΠ»ΡΡΠΈΠ½ΡΡΠ²ΠΎ ΡΡΠ΅Π½ΠΈΠΊΠΎΠ² 9-Π³ΠΎ ΠΊΠ»Π°ΡΡΠ° ΡΡΠ²ΡΡΠ²ΠΎΠ²Π°Π»ΠΈ ΡΠ΅Π±Ρ Π²ΡΠ»ΡΠΌΠΈ ΠΈ ΡΡΡΠ°Π²ΡΠΈΠΌΠΈ ΠΎΡ ΠΊΠΎΠ½ΠΊΡΡΠ΅Π½ΡΠΈΠΈ Π·Π° ΠΏΠΎΠ»ΡΡΠ΅Π½ΠΈΠ΅ ΠΌΠ΅ΡΡΠ° Π² Π³ΠΈΠΌΠ½Π°Π·ΠΈΠΈ
Π Π¨Π²Π΅ΡΠΈΠΈ ΡΡΡΠ΅ΡΡΠ²ΡΠ΅Ρ ΠΎΠ±ΡΠ·Π°ΡΠ΅Π»ΡΠ½ΠΎΠ΅ Π΄Π΅Π²ΡΡΠΈΠ»Π΅ΡΠ½Π΅Π΅ ΠΎΠ±ΡΠ°Π·ΠΎΠ²Π°Π½ΠΈΠ΅. ΠΠΎΡΠ»Π΅ ΠΎΠΊΠΎΠ½ΡΠ°Π½ΠΈΡ 9-Π³ΠΎ ΠΊΠ»Π°ΡΡΠ° ΠΆΠ΅Π»Π°ΡΡΠΈΠ΅ ΠΏΡΠΎΠ΄ΠΎΠ»ΠΆΠ°ΡΡ ΡΡΠ΅Π±Ρ ΠΏΠ΅ΡΠ΅Ρ ΠΎΠ΄ΡΡ Π² Π³ΠΈΠΌΠ½Π°Π·ΠΈΡ. ΠΠ΄Π½Π°ΠΊΠΎ, ΡΠ°ΠΊ ΠΊΠ°ΠΊ ΡΠΈΡΠ»ΠΎ
ΠΌΠ΅ΡΡ Π² Π³ΠΈΠΌΠ½Π°Π·ΠΈΠΈ ΠΎΠ³ΡΠ°Π½ΠΈΡΠ΅Π½ΠΎ, ΠΏΡΠΈ ΠΏΡΠΈΠ΅ΠΌΠ΅ ΡΡΠΈΡΡΠ²Π°ΡΡΡΡ ΠΎΡΠ΅Π½ΠΊΠΈ Π·Π° 9-ΠΉ ΠΊΠ»Π°ΡΡ, ΠΎΡΠ½ΠΎΡΠ΅Π½ΠΈΠ΅ ΠΊ ΡΡΠ΅Π±Π΅ ΠΈ Π½Π΅ΠΊΠΎΡΠΎΡΡΠ΅ Π΄ΡΡΠ³ΠΈΠ΅ ΠΌΠΎΠΌΠ΅Π½ΡΡ.
15 var nagot som hade med hennes hemmiljo att gora - ΡΡΠΎ-ΡΠΎ, ΡΠ²ΡΠ·Π°Π½Π½ΠΎΠ΅ Ρ ΠΎΠ±ΡΡΠ°Π½ΠΎΠ²ΠΊΠΎΠΉ Ρ Π½Π΅Ρ Π² Π΄ΠΎΠΌΠ΅
16 som hon hade svart att komma over - ΠΊΠΎΡΠΎΡΡΡ Π΅ΠΉ Π±ΡΠ»ΠΎ ΡΡΡΠ΄Π½ΠΎ ΠΏΠ΅ΡΠ΅ΠΆΠΈΡΡ
17 kuratorn - ΠΊΡΡΠ°ΡΠΎΡ
ΠΡΠΈΡΠΈΠ°Π»ΡΠ½ΠΎΠ΅ Π»ΠΈΡΠΎ Π² ΡΠ²Π΅Π΄ΡΠΊΠΎΠΉ ΡΠΊΠΎΠ»Π΅, ΠΊ ΠΊΠΎΡΠΎΡΠΎΠΌΡ ΡΡΠ΅Π½ΠΈΠΊΠΈ ΠΌΠΎΠ³ΡΡ ΠΎΠ±ΡΠ°ΡΠΈΡΡΡΡ Π·Π° ΡΠΎΠ²Π΅ΡΠΎΠΌ ΠΈΠ»ΠΈ ΠΏΠΎΠΌΠΎΡΡΡ.
18 pa lektionstid - Π² ΡΠ°ΡΡ Π·Π°Π½ΡΡΠΈΠΉ
19 Tydligen menade hon att han som klassforestandare borde hallas underrattad. - ΠΡΠ΅Π²ΠΈΠ΄Π½ΠΎ ΠΎΠ½Π° ΡΡΠΈΡΠ°Π»Π°, ΡΡΠΎ Π΅Π³ΠΎ ΠΊΠ°ΠΊ ΠΊΠ»Π°ΡΡΠ½ΠΎΠ³ΠΎ ΡΡΠΊΠΎΠ²ΠΎΠ΄ΠΈΡΠ΅Π»Ρ Π½Π΅ΠΎΠ±Ρ ΠΎΠ΄ΠΈΠΌΠΎ Π΄Π΅ΡΠΆΠ°ΡΡ Π² ΠΊΡΡΡΠ΅ ΡΠΎΠ±ΡΡΠΈΠΈ.
20 om jag kande mig frammande eller utanfor - Π½Π΅ ΡΡΠ²ΡΡΠ²ΡΡ Π»ΠΈ Ρ ΡΠ΅Π±Ρ Π»ΠΈΡΠ½Π΅ΠΉ ΠΈΠ»ΠΈ ΠΎΡΠ²Π΅ΡΠ³Π½ΡΡΠΎΠΉ ΡΠΎΠ²Π°ΡΠΈΡΠ°ΠΌΠΈ
21 eller forsokte behandla dig pa nat satt - ΠΈΠ»ΠΈ ΠΏΠΎΠΏΡΡΠ°Π»ΡΡ ΡΠ΅Π±Ρ ΠΊΠ°ΠΊ-Π½ΠΈΠ±ΡΠ΄Ρ Π»Π΅ΡΠΈΡΡ
22 Studierektor kanske kan ha nagot forslag att komma med. - ΠΠ°Π²Π΅Π΄ΡΡΡΠΈΠΉ ΡΡΠ΅Π±Π½ΠΎΠΉ ΡΠ°ΡΡΡΡ, ΠΌΠΎΠΆΠ΅Ρ Π±ΡΡΡ, ΡΡΠΎ-ΡΠΎ ΠΏΡΠ΅Π΄Π»ΠΎΠΆΠΈΡ.