Π§ΠΈΡ‚Π°ΠΉΡ‚Π΅ ΠΊΠ½ΠΈΠ³ΠΈ ΠΎΠ½Π»Π°ΠΉΠ½ Π½Π° Bookidrom.ru! БСсплатныС ΠΊΠ½ΠΈΠ³ΠΈ Π² ΠΎΠ΄Π½ΠΎΠΌ ΠΊΠ»ΠΈΠΊΠ΅

Π§ΠΈΡ‚Π°Ρ‚ΡŒ ΠΎΠ½Π»Π°ΠΉΠ½ Β«Π§ΠΈΡ‚Π°ΠΉΡ‚Π΅ ΠΏΠΎ-швСдски». Π‘Ρ‚Ρ€Π°Π½ΠΈΡ†Π° 15

Автор Нина Погодина

13 att det ar brist pa larare med ingenjorsutbildning - Ρ‡Ρ‚ΠΎ Π½Π΅ Ρ…Π²Π°Ρ‚Π°Π΅Ρ‚ ΡƒΡ‡ΠΈΡ‚Π΅Π»Π΅ΠΉ с тСхничСским (Π±ΡƒΠΊΠ², ΠΈΠ½ΠΆΠ΅Π½Π΅Ρ€Π½Ρ‹ΠΌ) ΠΎΠ±Ρ€Π°Π·ΠΎΠ²Π°Π½ΠΈΠ΅ΠΌ

14 Jag kan greja det at dej! - Π― ΠΌΠΎΠ³Ρƒ тСбя ΡƒΡΡ‚Ρ€ΠΎΠΈΡ‚ΡŒ ьа эту Ρ€Π°Π±ΠΎΡ‚Ρƒ!

15 ar du inte klok? (Ρ€Π°Π·Π³.) - Ρ‚Ρ‹ Ρ‡Ρ‚ΠΎ, с ΡƒΠΌΠ° сошСл?

16 och tjata med en massa snorungar? - ΠΈ Ρ‚Π²Π΅Ρ€Π΄ΠΈΡ‚ΡŒ ΠΎΠ΄Π½ΠΎ ΠΈ Ρ‚ΠΎ ΠΆΠ΅ массС сопляков?

17 Eller utsatta mig for trakasserier av smabusar. - Или ΠΏΠΎΠ΄Π²Π΅Ρ€Π³Π°Ρ‚ΡŒ сСбя козням со стороны ΠΌΠ°Π»ΠΎΠ»Π΅Ρ‚Π½ΠΈΡ… Ρ…ΡƒΠ»ΠΈΠ³Π°Π½ΠΎΠ².

18 Naadu! = Nej du! (Ρ€Π°Π·Π³.) - Ну Π½Π΅Ρ‚!

19 jag har ju arbetat mig upp - Π½Π° своСй Ρ€Π°Π±ΠΎΡ‚Π΅ я ΡƒΠΆΠ΅ стал

20 Tank att det ska vara alldeles omojligt - ΠŸΠΎΠ΄ΡƒΠΌΠ°Ρ‚ΡŒ Ρ‚ΠΎΠ»ΡŒΠΊΠΎ, Ρ‡Ρ‚ΠΎ совсСм Π½Π΅Π²ΠΎΠ·ΠΌΠΎΠΆΠ½ΠΎ

OVNINGAR

1. Svara pa foljande fragor:

Vilka positiva sidor finns det i lararens arbete, enligt ingenjoren? Varfor ar det bra att sluta arbete klockan halv fyra och ha lediga sondagar, enligt lararen? Varfor vill ingenjoren inte bli larare? Vad har ingenjoren arbetat sig till? Vems arbete ar mera ansvarsfullt, enligt din mening?

2. Skriv samtalet mellan lararen och ingenjoren i form av berattelse.

3. Ge synonymer till foljande ord och uttryck:

ett lov; att ratta skrivningar; jamt; att vara bakom; jobbigt; att begripa; att jobba; att halla igang; brist pa larare; att greja at nagon; att tjata; att diskutera

4. Ange svenska motsvarigheter:

роТдСствСнскиС ΠΊΠ°Π½ΠΈΠΊΡƒΠ»Ρ‹; Π»Π΅Ρ‚Π½ΠΈΠ΅ ΠΊΠ°Π½ΠΈΠΊΡƒΠ»Ρ‹; Π² ΠΏΡ€ΠΎΡ‚ΠΈΠ²Π½ΠΎΠΌ случаС; ΠΏΡ€ΠΈΠ³ΠΎΡ‚ΠΎΠ²ΠΈΡ‚ΡŒΡΡ ΠΊ ΡΠ»Π΅Π΄ΡƒΡŽΡ‰Π΅ΠΌΡƒ дню; ΠΏΡ€ΠΎΠ²Π΅Ρ€ΠΈΡ‚ΡŒ ΠΏΠΈΡΡŒΠΌΠ΅Π½Π½Ρ‹Π΅ Ρ€Π°Π±ΠΎΡ‚Ρ‹; ΠΏΡ€Π΅ΠΏΠΎΠ΄Π°Π²Π°Ρ‚ΡŒ Π² Π½Π°Ρ‡Π°Π»ΡŒΠ½ΠΎΠΉ школС; ΡƒΡΡ‚Ρ€ΠΎΠΈΡ‚ΡŒ Ρ‡Ρ‚ΠΎ-Π»ΠΈΠ±ΠΎ ΠΊΠ°ΠΊ-Ρ‚ΠΎ Ρ€Π°Π·ΡƒΠΌΠ½ΠΎ; ΠΎΡ‚Π²Π΅Ρ‚ΡΡ‚Π²Π΅Π½Π½ΠΎΡΡ‚ΡŒ; Π·Π°Π³ΠΎΡ€Π°Ρ‚ΡŒ; Π½Π΅Ρ…Π²Π°Ρ‚ΠΊΠ° ΡƒΡ‡ΠΈΡ‚Π΅Π»Π΅ΠΉ; ΡƒΡΡ‚Ρ€ΠΎΠΈΡ‚ΡŒ Ρ€Π°Π±ΠΎΡ‚Ρƒ; Ρ‚Ρ‹ Ρ‡Ρ‚ΠΎ, с ΡƒΠΌΠ° сошСл; ΠΏΠΎΠ²Ρ‚ΠΎΡ€ΡΡ‚ΡŒ ΠΎΠ΄Π½ΠΎ ΠΈ Ρ‚ΠΎ ΠΆΠ΅; ΠΏΠΎΠ΄Π²Π΅Ρ€Π³Π°Ρ‚ΡŒΡΡ; Π΄ΠΎΡΠ»ΡƒΠΆΠΈΡ‚ΡŒΡΡ Π΄ΠΎ ΠΊΠ°ΠΊΠΎΠΉ-Π»ΠΈΠ±ΠΎ долТности; ΡΠΎΠ²Π΅Ρ€ΡˆΠ΅Π½Π½ΠΎ Π½Π΅Π²ΠΎΠ·ΠΌΠΎΠΆΠ½ΠΎ

5. Skriv ut alla meningar som innehaller verben ska och skulle, oversatt dem till ryska och forklara vilken betydelse ska och skulle har i dem.

Torgny Lindgren HANDKRAFT1 .

(Forkortad)

Nar lektionen var slut stannade Tomas kvar vid sin bank, nar de andra gatt kom han fram till katedern.2

- Jo magistern, jag har bara en hand nu. Dom blev tvungna att ta den andra.

Hans hogra arm vilade i en brunsolkig mitella,3 han bar sin bag4 i vanster hand.

- Ja, man har berattat det for mig. Det var ju forfarligt trakigt att det skulle behova ga sa. Vi blev allihop mycket ledsna nar vi fick hora det i kollegiet.5

- Det kanns litet konstigt. Nastan allting som jag gjorde forr, det gjorde jag ju med hoger hand. Och det ar svart att vanja sig.

- Ja, det forstar jag. Du maste ju liksom fa vanster hand att inse att den ar ensam nu och maste skota allting pa egen hand. Och det ar naturligtvis inte latt. Kommer du inte att fa en protes?

- Om ett ar eller sa kanske. Men dom har sagt att det inte blir riktigt samma sak. Det blir inte som en riktig hand. Man kan inte gora samma saker med den. Men jag far den gratis, har dom sagt.

- Ja, naturligtvis ska du ha den gratis. Du far val en hel del annan hjalp ocksa?

- Jag far litet pengar fran skolforsakringen.6 Och om jag inte riktigt kan forsorja mig sjalv nar jag blir sexton ska jag kanske fa nan sorts pension ocksa. Inte en san pension som dom gamla far, utan nan annan sorts.

Han hade satt ner bagen pa golvet och stodde sig med vanster hand mot katederbordet. Tydligen hade han ingenting emot att prata om det intraffade. Det var egendomligt egentligen, klassforstandaren kunde inte paminna sig att han nagonsin tidigare sjalvmant kommit och pratat.

- Det ar ju tur att samhallet finns, sa klassforestandaren. Nar olyckan ar framme sa upptacker man hur vardefullt det ar med ett samhalle som skapar trygghet.

- Egentligen var det ju inte nan olycka. Jag hade val bara fatt for mig7 att jag skulle bryta loss den dar stenen ut muren. Jag kunde ha latit bli ocksa.8 Och da den lossna sen9 och foll sa hade jag ju kunnat rycka undan handen. Jag tror att jag skulle ha hunnit det. Den foljde bara med liksom.

- Det ar ju sjalvklart att det var en olycka. Sa dar ar det alltid nar nagot har hant. Efterat tycker man att allting kunde ha blivit annorlunda om man bara sjalv hade vetat om vad som skulle handa. Du ska nog lata bli att tanka sa dar, tror jag.

Det var verkligen olyckligt om pojken fick for sig att det var hans eget fel. Han borde overhuvudtaget inte grubbla

pa det utan inriktas pa att losa dom praktiska problem som lag framfor honom. Men han var forvanansvart oppen och spontan, forut hade han alltid verkat sa tyst och sluten. Han var en av dessa medelbegavade, medelpresterande elever med medelbetyg10 som man aldrig kunde fa nagot grepp om. Nar man maste skriva om dem pa nagon blankett eller satta betyg pa dem11 brukar de glida undan i nagon sorts medelmattighetens anonymitet. Ibland hander det att bilderna av dem forsvinner nar man sitter med betygskatalogernas oandliga rader av namn12 och man maste sla upp dem i parmen med elevfoton for att de ska fa ansikten igen. Han kunde inte erinra sig att han nansin forut lyckats na kontakt med Tomas.

- Hur ar det att komma tillbaka till klassen? Ar det besvarligt, tycker du?

- Nej, magistern, det ar inte ett dugg besvarligt. Inte ett dugg. Det ar fantastiskt roligt, tycker jag. Det var jat-teskont att komma tillbaks till klassen.

- Det var roligt att hora att du trivs i klassen. Jag tycker ocksa att det har ar en mycket trevlig klass. Sa dina kamrater tar liksom hand om dig litet grand och hjalper dig?

- Ja, det gor dom val, men det ar inte riktigt det jag menar. Forr var det inte sa, men nu bryr dom sig liksom om mig. Jag har fatt en massa kompisar som jag inte hade forr.

Som fragar mig vad jag tycker om olika saker och bjuder mig pa godis och cigarretter och sa. Och da jag sager nanting sa ar det ingen som avbryter mig. Jag hade aldrig trott att det skulle kunna bli sa har.

Han hade blivit litet rod i ansiktet och blinkade fortare an vanligt. Antingen berodde det pa att han blev ivrig eller ocksa pa att han inte var van vid att pa det har sattet prata

om sig sjalv.

- Jag ar ju ensam i klassen om att ha bara en hand. Det ar ju ingen annan som har forlorat ena handen. Och da ar man ju inte precis som dom andra. Tomas pratade verkligen forvanansvart oppet. Men det var ett fruktansvart morkt och ratt resonemang; som larare borde han forstas forklara for honom att de andra brydde sig om honom och tog hand om honom13 helt enkelt darfor att de var goda kamrater. De tog bara hand om sin broder, precis som de hade fatt lara sig. Fast det var ju inte sakert att Tomas skulle se nagon vasentlig skillnad mellan dom tva synsatten.

- Jag ar liksom den ende av min sort. Dom bryr sig om mig nu nar jag har gjort nanting som ingen annan i klassen har gjort.

Det ringde och de maste ga till sina lektioner. Tomas gick fore honom i korridoren och klassforestandaren inbillade sig att han gick fortare an vad han forut brukat gora, med rakare hallning. Och det slog honom att det nu en gang for alla var sa att Tomas tillhorde ett samhalle som kravde offer av sina medlemmar.'! varje fall om en medlem skulle hoja sig en aning over grasrotterna.14

Han markte det snart ocksa pa lektionerna. Tomas hade flyttat fran sin plats i mitten av raden vid vanstra vaggen och satt nu tillsammans med klassradsordforanden langst nere vid fonstret. De lutade sig ofta mot varandra och skrattade tillsammans eller viskade, som om de hade gemensamma hemligheter. Och flickorna i bankarna framfor vande sig om och pratade med Tomas och visade honom de ratta svaren pa arbetsuppgifterna.

Forut hade han aldrig deltagit i klassens diskussioner, nu gjorde han det. Visserligen sa han aldrig sarskilt mycket och hans inlagg vagde val inte sarskilt tungt, men han yttrade sig i alla fall da och da. Nar klassen skulle utse en elevrepresentant till amneskonferensen i samhallsorienterande amnen15 blev Tomas vald. Efter lektionerna fick han alltid hjalp med att plocka samman sina bocker. Och kamraterna brukade bara hans bag.

Nagra veckor efter jul borjade forandringen, atergangen, markas. Det var i september som Tomas forlorade sin hand. Nu bar han inte langre armen i mitella, det stora bandaget var borta, armen slutade med en liten klump av gasbinda i en plastpase. Sa lange han bar mitellan hade hans olycka verkat aktuell, mitellan hade utgjort en standig paminnelse om den forlorade handen. Men nu hade han hunnit till den situation som skulle bli bestaende, i framtiden var det naturligt att han bara hade en hand. Provisoriets tid var forbi, utkorelsens korta period nar han blivit varderad och uppmarksammad.16 Det var inte langre nagon markvardighet att ha mist en hand. Nar han hade tackjacka marktes det nastan inte alls, det var bara tomt nedanfor hogra armens stickade mudd.17

Klassforestandaren kunde iaktta hur Tomas stegvis fick uppge sina stallningar, hur han undan for undan gled tillbaka till den position han haft pa den tiden nar han hade tva hander.

Det var inte langre nagon som hjalpte honom att packa ner bockerna i bagen, nar han nan gang forsokte saga nagot under klassens diskussioner blev han genast avbruten, precis som forr i tiden. Innan de fick borja med de olika forenings-aktiviteterna i skolans regi,18 hade de blivit noggrant instruerade, fatt ordentligt nota in alla moteteknikens aspekter. Men det hjalpte inte, nar ett arende kom fore som de tyckte var viktigt fungerade inte reglerna langre. De ropade i munnen pa varandra och till sist blev det bara nagra fa som lyckades gora sig horda, bara tva eller tre som andra lyssnade till.

Tomas flyttade ocksa tillbaka till sin gamla plats vid vaggen, det hade kommit en ny pojke i klassen, en stockholmare som barnavardsnamnden velat placera i narkotikafri miljo,19 och han satt nu bredvid klassradets ordforande.

Flera ganger tankte klassforestandaren att han borde gora nagot for att hjalpa Tomas, prata med honom, trosta honom. Men hur forklarar man for en fjortonaring att ingenting nansin kan forandras, att allting forblir oforandrat hur mycket man an inbillar sig att nanting har hant? Att han sjalv ibland hade inbillat sig att han hade rort sig nan liten bit i forhallande till vanner och kolleger, i sidled eller uppat.20 Men i sjalva verket var han ju hela tiden fastvuxen, fastklamd av forordningar och meriter och formular och tjanstear och administrativ praxis.21

I slutet av mars gjorde Tomas ett forsok med mitellan, den var nu fruktansvart smutsig och skrynklig, han hade haft svart att knyta den sa att det sag riktigt ut. Men den hade forlorat sin magiska kraft, under forsta langrasten22 sag klassforestandaren att den nye pojken, stockholmaren, sprang omkring med mitellan fladdrande om halsen.

En av de sista dagarna i april var Tomas borta. Ingen visste anledningen, klassforestandaren noterade franvaron i klassboken. Antagligen var han forkyld, tre av klasskamraterna lag ocksa hemma i forkylningar.

Nasta dag fick han veta anledningen. Han hade forsta lektionen i klassen och nar han kom in ropade alla i munnen pa varandra. Det var svart att hora vad de sa, han uppfattade det i fragment, sma bitar av meningar fran olika hall.

- Magistern! Magistern! Tomas igen! Andra handen! I en vedkap! Ingen vet hur det gick till! Han var ensam! Vanstra handen!

ANMARKNINGAR

1 handkraft - сила Π² Ρ€ΡƒΠΊΠ°Ρ… (Π·Π΄. Π² пСрСносном смыслС)

2 katedern - стол учитСля Π² классС

3 mitella - повязка, Π² ΠΊΠΎΡ‚ΠΎΡ€ΠΎΠΉ Π΄Π΅Ρ€ΠΆΠ°Ρ‚ ΠΏΠΎΠ²Ρ€Π΅ΠΆΠ΄Π΅Π½Π½ΡƒΡŽ Ρ€ΡƒΠΊΡƒ

4 bag - сумка (заимствованиС ΠΈΠ· английского языка)

5 kollegiet - засСданиС пСдагогичСского ΠΊΠΎΠ»Π»Π΅ΠΊΡ‚ΠΈΠ²Π° ΡˆΠΊΠΎΠ»Ρ‹

6 skolforsakringen - школьноС страхованиС

7 J ag hade val bara fatt for mig - МнС лишь казалось

8 Jag kunde ha latit bli ocksa. - Π― ΠΌΠΎΠ³ ΠΈ Π½Π΅ Π΄Π΅Π»Π°Ρ‚ΡŒ этого.

9 och da den lossna sen - ΠΈ ΠΊΠΎΠ³Π΄Π° ΠΎΠ½ ΠΏΠΎΡ‚ΠΎΠΌ Ρ€Π°ΡΡˆΠ°Ρ‚Π°Π»ΡΡ lossna - разговорная Ρ„ΠΎΡ€ΠΌΠ°, ΠΏΠ΅Ρ€Π΅Π΄Π°ΡŽΡ‰Π°Ρ ΠΏΡ€Π΅Ρ‚Π΅Ρ€ΠΈΡ‚

10 Han var en av dessa medelbegavade, medelpresterande elever med medelbetyg - Он Π±Ρ‹Π» ΠΎΠ΄Π½ΠΈΠΌ ΠΈΠ· срСдних ΡƒΡ‡Π΅Π½ΠΈΠΊΠΎΠ², Π΄ΠΎΡΡ‚ΠΈΠ³Π°ΡŽΡ‰ΠΈΡ… срСдних ΠΏΠΎΠΊΠ°Π·Π°Ρ‚Π΅Π»Π΅ΠΉ Π² ΡƒΡ‡Π΅Π±Π΅ ΠΈ ΠΏΠΎΠ»ΡƒΡ‡Π°ΡŽΡ‰ΠΈΡ… посрСдствСнныС ΠΎΡ†Π΅Π½ΠΊΠΈ

11 eller satta betyg pa dem - ΠΈΠ»ΠΈ ΡΡ‚Π°Π²ΠΈΡ‚ΡŒ ΠΈΠΌ ΠΎΡ†Π΅Π½ΠΊΠΈ

12 nar man sitter med betygskatalogernas oandliga rader av namn - ΠΊΠΎΠ³Π΄Π° сидишь ΠΈ ΠΈΠ·ΡƒΡ‡Π°Π΅ΡˆΡŒ бСсконСчныС списки ΠΈΠΌΠ΅Π½ Π² школьном ΠΆΡƒΡ€Π½Π°Π»Π΅

13 att de andra brydde sig om honom och tog hand om honom - Ρ‡Ρ‚ΠΎ Π΄Ρ€ΡƒΠ³ΠΈΠ΅ ΠΎΠ±Ρ€Π°Ρ‰Π°Π»ΠΈ Π²Π½ΠΈΠΌΠ°Π½ΠΈΠ΅ Π½Π° Π½Π΅Π³ΠΎ ΠΈ Π·Π°Π±ΠΎΡ‚ΠΈΠ»ΠΈΡΡŒ ΠΎ Π½Π΅ΠΌ

14 I varje fall om en medlem skulle hoja sig en aning over grasrotterna. Π’ΠΎ всяком случаС, Ссли ΠΎΠ΄ΠΈΠ½ ΠΈΠ· Ρ‡Π»Π΅Π½ΠΎΠ² общСства Ρ…ΠΎΡ‡Π΅Ρ‚ Π½Π΅ΠΌΠ½ΠΎΠ³ΠΎ Π²ΠΎΠ·Π²Ρ‹ΡΠΈΡ‚ΡŒΡΡ Π½Π°Π΄ Π΄Ρ€ΡƒΠ³ΠΈΠΌΠΈ.

15 Nar klassen skulle utse en elevrepresentant till amneskonferensen i samhallsorienterande amnen - Когда класс Π΄ΠΎΠ»ΠΆΠ΅Π½ Π±Ρ‹Π» Π²Ρ‹Π΄Π²ΠΈΠ½ΡƒΡ‚ΡŒ своСго прСдставитСля Π½Π° ΠΊΠΎΠ½Ρ„Π΅Ρ€Π΅Π½Ρ†ΠΈΡŽ ΠΏΠΎ общСствСнным дисциплинам

16 Provisoriets tid var forbi, utkorelsens korta period nar han blivit varderad och uppmarksammad. - ΠŸΠ΅Ρ€Π΅Ρ…ΠΎΠ΄Π½Ρ‹ΠΉ ΠΏΠ΅Ρ€ΠΈΠΎΠ΄ ΠΌΠΈΠ½ΠΎΠ²Π°Π», ΠΊΠΎΡ€ΠΎΡ‚ΠΊΠΈΠΉ ΠΏΠ΅Ρ€ΠΈΠΎΠ΄ Π΅Π³ΠΎ Π²ΠΎΠ·Π²Ρ‹ΡˆΠ΅Π½ΠΈΡ, ΠΊΠΎΠ³Π΄Π° Π΅Π³ΠΎ Ρ†Π΅Π½ΠΈΠ»ΠΈ ΠΈ ΠΎΠΊΠ°Π·Ρ‹Π²Π°Π»ΠΈ Π΅ΠΌΡƒ всячСскиС Π·Π½Π°ΠΊΠΈ внимания.

17 Nar han hade tackjacka marktes det nastan inte alls, det var bara tomt nedanfor hogra armens stickade mudd. - Когда Π½Π° Π½Π΅ΠΌ Π±Ρ‹Π»Π° Π½Π°Π΄Π΅Ρ‚Π° защитная ΠΊΡƒΡ€Ρ‚ΠΊΠ°, Ρ‚ΠΎ это ΠΏΠΎΡ‡Ρ‚ΠΈ Π½Π΅ Π±Ρ‹Π»ΠΎ Π·Π°ΠΌΠ΅Ρ‚Π½ΠΎ - лишь Π²Π½ΠΈΠ·Ρƒ Ρƒ вязаного ΠΌΠ°Π½ΠΆΠ΅Ρ‚Π° ΠΏΡ€Π°Π²ΠΎΠΉ Ρ€ΡƒΠΊΠΈ Π±Ρ‹Π»Π° пустота.

18 Innan de fick borja med de olika foreningsaktiviteterna i skolans regi - ΠŸΡ€Π΅ΠΆΠ΄Π΅ Ρ‡Π΅ΠΌ ΠΎΠ½ΠΈ Π½Π°Ρ‡ΠΈΠ½Π°Π»ΠΈ ΠΏΡ€ΠΈΠ½ΠΈΠΌΠ°Ρ‚ΡŒ участиС Π² Π΄Π΅ΡΡ‚Π΅Π»ΡŒΠ½ΠΎΡΡ‚ΠΈ Ρ€Π°Π·Π½Ρ‹Ρ… ΠΊΡ€ΡƒΠΆΠΊΠΎΠ² (Π±ΡƒΠΊΠ², общСств) Π² Ρ€Π°ΠΌΠΊΠ°Ρ… ΡˆΠΊΠΎΠ»Ρ‹

19 det hade kommit en ny pojke i klassen, en stockholmare som barnavardsnamnden velat placera i narkotikafri miljo - Π² класс ΠΏΡ€ΠΈΡˆΠ΅Π» Π½ΠΎΠ²Ρ‹ΠΉ ΡƒΡ‡Π΅Π½ΠΈΠΊ ΠΈΠ· Π‘Ρ‚ΠΎΠΊΠ³ΠΎΠ»ΡŒΠΌΠ°, ΠΊΠΎΡ‚ΠΎΡ€ΠΎΠ³ΠΎ комиссия ΠΏΠΎ Π½Π°Π΄Π·ΠΎΡ€Ρƒ Π·Π° Π΄Π΅Ρ‚ΡŒΠΌΠΈ Ρ…ΠΎΡ‚Π΅Π»Π° ΠΏΠΎΠΌΠ΅ΡΡ‚ΠΈΡ‚ΡŒ Π² обстановку, Π³Π΄Π΅ школьники Π½Π΅ ΡƒΠΏΠΎΡ‚Ρ€Π΅Π±Π»ΡΡŽΡ‚ Π½Π°Ρ€ΠΊΠΎΡ‚ΠΈΠΊΠΈ

Π‘ сСрСдины 70-Ρ… Π³. Π² ΡˆΠ²Π΅Π΄ΡΠΊΠΈΡ… ΡˆΠΊΠΎΠ»Π°Ρ…, особСнно Π² Π‘Ρ‚ΠΎΠΊΠ³ΠΎΠ»ΡŒΠΌΠ΅, ΡˆΠΈΡ€ΠΎΠΊΠΎ Ρ€Π°ΡΠΏΡ€ΠΎΡΡ‚Ρ€Π°Π½ΠΈΠ»Π°ΡΡŒ наркомания срСди подростков. Π’ качСствС ΠΎΠ΄Π½ΠΎΠΉ ΠΈΠ· ΠΌΠ΅Ρ€ Π±ΠΎΡ€ΡŒΠ±Ρ‹ ΠΏΡ€ΠΎΡ‚ΠΈΠ² Π½Π°Ρ€ΠΊΠΎΠΌΠ°Π½ΠΈΠΈ комиссия ΠΏΠΎ Π½Π°Π΄Π·ΠΎΡ€Ρƒ Π·Π° Π΄Π΅Ρ‚ΡŒΠΌΠΈ Ρ€Π΅ΠΊΠΎΠΌΠ΅Π½Π΄ΡƒΠ΅Ρ‚ ΠΏΠ΅Ρ€Π΅Π²ΠΎΠ΄ ΠΏΡ€ΠΎΠ²ΠΈΠ½ΠΈΠ²ΡˆΠ΅Π³ΠΎΡΡ школьника Π² Π±ΠΎΠ»Π΅Π΅ Π·Π΄ΠΎΡ€ΠΎΠ²ΡƒΡŽ обстановку (Π½Π°ΠΏΡ€ΠΈΠΌΠ΅Ρ€, Π² ΡˆΠΊΠΎΠ»Ρƒ Π² сСльской мСстности ΠΈΠ»ΠΈ Π² нСбольшом Π³ΠΎΡ€ΠΎΠ΄ΠΊΠ΅ ΠΈ Ρ‚.ΠΏ.).