ΠΠ΅Ρ ΠΠ»ΡΠ±ΠΈΠ½ Π₯Π°Π½ΡΡΠΎΠ½ (1885-1946) - ΡΠΎΡΠΈΠ°Π»-Π΄Π΅ΠΌΠΎΠΊΡΠ°Ρ. Π‘ 1936 ΠΏΠΎ 1945 Π±ΡΠ» ΠΏΡΠ΅ΠΌΡΠ΅Ρ-ΠΌΠΈΠ½ΠΈΡΡΡΠΎΠΌ ΠΊΠΎΠ°Π»ΠΈΡΠΈΠΎΠ½Π½ΠΎΠ³ΠΎ ΠΏΡΠ°Π²ΠΈΡΠ΅Π»ΡΡΡΠ²Π°.
11 SAP - Social-demokratiska arbetarpartiet - ΡΠΎΡΠΈΠ°Π»-Π΄Π΅ΠΌΠΎΠΊΡΠ°ΡΠΈΡΠ΅ΡΠΊΠ°Ρ ΡΠ°Π±ΠΎΡΠ°Ρ ΠΏΠ°ΡΡΠΈΡ
12 Jag horde socialdemokrater kalla sina egna svartfotter. - Π― ΡΠ»ΡΡΠ°Π», ΠΊΠ°ΠΊ ΡΠΎΡΠΈΠ°Π»-Π΄Π΅ΠΌΠΎΠΊΡΠ°ΡΡ Π½Π°Π·ΡΠ²Π°Π»ΠΈ ΡΠ²ΠΎΠΈΡ ΡΠΎΠ±ΡΡΠ²Π΅Π½Π½ΡΡ ΡΠ»Π΅Π½ΠΎΠ² ΡΡΡΠ΅ΠΉΠΊΠ±ΡΠ΅Ρ Π΅ΡΠ°ΠΌΠΈ.
13 Vi lade ner ett stort arbete - ΠΡ Π²Π»ΠΎΠΆΠΈΠ»ΠΈ ΠΌΠ½ΠΎΠ³ΠΎ ΡΡΠΈΠ»ΠΈΠΉ
14 Att vara litteraturansvarig var arbetsamt. - ΠΠΎΠ»ΡΡΠΈΡ ΡΡΠΈΠ»ΠΈΠΉ ΡΡΠ΅Π±ΠΎΠ²Π°Π»ΠΎ ΡΠ°ΡΠΏΡΠΎΡΡΡΠ°Π½Π΅Π½ΠΈΠ΅ Π»ΠΈΡΠ΅ΡΠ°ΡΡΡΡ.
15 Tre-fyra kvallar i veckan gick at. - ΠΠ° ΡΡΠΎ ΡΡ ΠΎΠ΄ΠΈΠ»ΠΎ ΡΡΠΈ-ΡΠ΅ΡΡΡΠ΅ Π²Π΅ΡΠ΅ΡΠ° Π² Π½Π΅Π΄Π΅Π»Ρ.
16 en tva tusen hushall - ΠΎΠΊΠΎΠ»ΠΎ Π΄Π²ΡΡ ΡΡΡΡΡ ΡΠ΅ΠΌΠ΅ΠΉ
ΠΠ΅ΠΎΠΏΡΠ΅Π΄Π΅Π»Π΅Π½Π½ΡΠΉ Π°ΡΡΠΈΠΊΠ»Ρ en ΠΏΠΎΠΊΠ°Π·ΡΠ²Π°Π΅Ρ ΠΏΡΠΈΠ±Π»ΠΈΠ·ΠΈΡΠ΅Π»ΡΠ½ΠΎΠ΅ ΠΊΠΎΠ»ΠΈΡΠ΅ΡΡΠ²ΠΎ.
17 Hogalid var en av Stockholms storsta och genuinaste arbetarforsamlingar. - Π₯ΡΠ³Π°Π»ΠΈΠ΄ Π±ΡΠ» ΠΎΠ΄Π½ΠΈΠΌ ΠΈΠ· ΠΊΡΡΠΏΠ½Π΅ΠΉΡΠΈΡ ΡΠΈΡΡΠΎ ΡΠ°Π±ΠΎΡΠΈΡ ΡΠ°ΠΉΠΎΠ½ΠΎΠ² Π‘ΡΠΎΠΊΠ³ΠΎΠ»ΡΠΌΠ°.
18 Och det var ett valdigt kutande i trappor - Π ΠΌΠ½ΠΎΠ³ΠΎ ΠΏΡΠΈΡ ΠΎΠ΄ΠΈΠ»ΠΎΡΡ Π±Π΅Π³Π°ΡΡ ΠΏΠΎ ΡΡΠ°ΠΆΠ°ΠΌ
19 att salja losnummer till icke-prenumeranter - ΠΏΡΠΎΠ΄Π°Π²Π°ΡΡ ΠΎΡΠ΄Π΅Π»ΡΠ½ΡΠ΅ Π½ΠΎΠΌΠ΅ΡΠ° Π½Π΅-ΠΏΠΎΠ΄ΠΏΠΈΡΡΠΈΠΊΠ°ΠΌ
20 renhallningsarbetare - ΠΌΡΡΠΎΡΡΠΈΠΊΠΈ
21 Nar man hade manglat igenom - ΠΠΎΡΠ»Π΅ ΡΠΎΠ³ΠΎ ΠΊΠ°ΠΊ ΠΎΠ±ΠΎΠΉΠ΄Π΅ΡΡ
22 sa jag kunde tala mig varm for varans betydelse - Π·Π΄. ΠΏΠΎΡΡΠΎΠΌΡ Ρ ΠΌΠΎΠ³ Π³ΠΎΡΡΡΠΎ ΡΠ°ΡΡ Π²Π°Π»ΠΈΠ²Π°ΡΡ ΠΊΠ°ΡΠ΅ΡΡΠ²ΠΎ (ΠΌΠΎΠ΅Π³ΠΎ) ΡΠΎΠ²Π°ΡΠ°
23 Utstyrsel och papperskvalitet fick sitta emellan - ΠΡΠΎΡΠΌΠ»Π΅Π½ΠΈΠ΅ ΠΊΠ½ΠΈΠ³ΠΈ ΠΈ ΠΊΠ°ΡΠ΅ΡΡΠ²ΠΎ Π±ΡΠΌΠ°Π³ΠΈ Π±ΡΠ»ΠΈ Π½Π΅ ΠΎΡΠ΅Π½Ρ Ρ ΠΎΡΠΎΡΠΈΠ΅
24 Budskapet raknades. - ΠΠ»Π°Π²Π½ΡΠΌ Π±ΡΠ»ΠΎ ΡΠΎΠ΄Π΅ΡΠΆΠ°Π½ΠΈΠ΅.
25 fran dagens reklambyradesignade slogans - ΠΎΡ ΡΠ°Π·ΡΠΈΡΠΎΠ²Π°Π½Π½ΡΡ ΡΡΠ°ΠΌΠΏΠΎΠ² ΡΠ΅ΠΊΠ»Π°ΠΌΠ½ΡΡ Π±ΡΡΠΎ
26 inbjudningsmoten - ΡΠΎΠ±ΡΠ°Π½ΠΈΡ Ρ ΠΏΡΠΈΠ³Π»Π°ΡΠ΅Π½ΠΈΡΠΌΠΈ
27 krigets spar - Π·Π΄. Π² Π²ΠΎΠ΅Π½Π½ΠΎΠ΅ Π²ΡΠ΅ΠΌΡ
28 SKP - Sveriges kommunistiska parti - ΠΠΎΠΌΠΌΡΠ½ΠΈΡΡΠΈΡΠ΅ΡΠΊΠ°Ρ ΠΏΠ°ΡΡΠΈΡ Π¨Π²Π΅ΡΠΈΠΈ (Π½Π°Π·Π²Π°Π½ΠΈΠ΅ ΠΏΠ°ΡΡΠΈΠΈ Π² 1921-1967 Π³Π³.). Π‘ΠΌ. ΠΊΠΎΠΌΠΌ. 2.
29 maste valja sida - Π΄ΠΎΠ»ΠΆΠ½Ρ Π²ΡΡΠ°ΡΡ Π½Π° ΡΡΡ-ΡΠΎ ΡΡΠΎΡΠΎΠ½Ρ
30 Spanien kunde demokratierna rycka pa axlarna at. - ΠΠΎΠ³Π΄Π° ΡΠ΅ΡΡ ΡΠ»Π° ΠΎΠ± ΠΡΠΏΠ°Π½ΠΈΠΈ, ΡΠΎ Π΄Π΅ΠΌΠΎΠΊΡΠ°ΡΡ Π΅ΡΠ΅ ΠΌΠΎΠ³Π»ΠΈ ΠΏΠΎΠΆΠΈΠΌΠ°ΡΡ ΠΏΠ»Π΅ΡΠ°ΠΌΠΈ.
31 Alle man pa post for faderneslandet - ΠΡΠ΅ Π΄ΠΎΠ»ΠΆΠ½Ρ ΡΡΠΎΡΡΡ Π½Π° ΡΡΡΠ°ΠΆΠ΅ ΡΠΎΠ΄ΠΈΠ½Ρ
32 den svenska militarfarsens folk - Π·Π΄. ΡΠ²Π΅Π΄ΡΠΊΠΈΠ΅ Π²ΠΎΠ΅Π½Π½ΡΠ΅
33 Naturligtvis avslojades spionen av den genompraktige svenske proletaren, inkallad som vanlig missnojd basse. - Π¨ΠΏΠΈΠΎΠ½Π°, Π΅ΡΡΠ΅ΡΡΠ²Π΅Π½Π½ΠΎ, ΡΠ°Π·ΠΎΠ±Π»Π°ΡΠΈΠ» ΠΏΡΠ΅ΠΊΡΠ°ΡΠ½ΡΠΉ ΡΠ²Π΅Π΄ΡΠΊΠΈΠΉ ΠΏΡΠΎΠ»Π΅ΡΠ°ΡΠΈΠΉ, ΠΊΠ°ΠΊ ΠΎΠ±ΡΡΠ½ΠΎ Π½Π΅Π΄ΠΎΠ²ΠΎΠ»ΡΠ½ΡΠΉ ΡΠ΅ΠΌ, ΡΡΠΎ Π΅Π³ΠΎ ΠΏΡΠΈΠ·Π²Π°Π»ΠΈ Π½Π° Π²ΠΎΠ΅Π½Π½ΡΡ ΡΠ»ΡΠΆΠ±Ρ.
34 som offrade sitt liv pa kuppen - ΠΊΠΎΡΠΎΡΡΠΉ, ΠΊ ΡΠΎΠΌΡ ΠΆΠ΅, ΠΏΠΎΠΆΠ΅ΡΡΠ²ΠΎΠ²Π°Π» ΡΠΎΠ±ΡΡΠ²Π΅Π½Π½ΠΎΠΉ ΠΆΠΈΠ·Π½ΡΡ
35 Det maste i logikens namn innebara att alla hederliga beredskapsgubbar forsvarade vapenexporten till nazisterna. - ΠΡΠΎ, ΠΏΠΎ Π»ΠΎΠ³ΠΈΠΊΠ΅ Π²Π΅ΡΠ΅ΠΉ, Π΄ΠΎΠ»ΠΆΠ½ΠΎ Π±ΡΠ»ΠΎ ΠΎΠ·Π½Π°ΡΠ°ΡΡ, ΡΡΠΎ Π²ΡΠ΅ ΡΠ΅ΡΡΠ½ΡΠ΅ ΠΏΠ°ΡΠ½ΠΈ, Π·Π°Π½ΡΡΡΠ΅ Π² ΠΎΠ±ΠΎΡΠΎΠ½Π½ΠΎΠΉ ΠΏΡΠΎΠΌΡΡΠ»Π΅Π½Π½ΠΎΡΡΠΈ, Π²ΡΡΡΡΠΏΠ°Π»ΠΈ Π·Π° ΡΠΊΡΠΏΠΎΡΡ ΠΎΡΡΠΆΠΈΡ Π½Π°ΡΠΈΡΡΠ°ΠΌ.
36 budskap - Π·Π΄. ΡΠΌΡΡΠ», ΠΈΠ΄Π΅Ρ
37 i beredskaps-Sverige - Π² Π¨Π²Π΅ΡΠΈΠΈ, Π½Π°Ρ ΠΎΠ΄ΠΈΠ²ΡΠ΅ΠΉΡΡ Π² ΠΏΠΎΠ»Π½ΠΎΠΉ Π±ΠΎΠ΅Π²ΠΎΠΉ Π³ΠΎΡΠΎΠ²Π½ΠΎΡΡΠΈ
38 Det var attentatet mot Norrskensflamman. - ΠΡΠΎ Π±ΡΠ»ΠΎ ΠΏΠΎΠΊΡΡΠ΅Π½ΠΈΠ΅ Π½Π° Π³Π°Π·Π΅ΡΡ "ΠΠΎΡΡΡΠ΅Π½ΡΡΠ»Π°ΠΌΠΌΠ°Π½".
"ΠΠΎΡΡΡΠ΅Π½ΡΡΠ»Π°ΠΌΠΌΠ°Π½" Ρ 1921 Π³. ΡΠ²Π»ΡΠ΅ΡΡΡ ΠΎΡΠ³Π°Π½ΠΎΠΌ ΠΊΠΎΠΌΠΏΠ°ΡΡΠΈΠΈ Π¨Π²Π΅ΡΠΈΠΈ, Π²ΡΡΠ°ΠΆΠ°ΡΡΠΈΠΌ Π½Π°ΡΡΡΠΎΠ΅Π½ΠΈΡ ΠΊΠΎΠΌΠΌΡΠ½ΠΈΡΡΠΎΠ² ΡΠ΅Π²Π΅ΡΠ° ΡΡΡΠ°Π½Ρ. Π 1940 Π³. ΡΠ²Π΅Π΄ΡΠΊΠΈΠ΅ Π½Π°ΡΠΈΡΡΡ ΡΡΡΡΠΎΠΈΠ»ΠΈ ΠΏΠΎΠ΄ΠΆΠΎΠ³ ΡΠ΅Π΄Π°ΠΊΡΠΈΠΈ Π³Π°Π·Π΅ΡΡ "ΠΠΎΡΡΡΠ΅Π½ΡΡΠ»Π°ΠΌΠΌΠ°Π½", Π² ΡΠ΅Π·ΡΠ»ΡΡΠ°ΡΠ΅ ΠΊΠΎΡΠΎΡΠΎΠ³ΠΎ ΠΏΠΎΠ³ΠΈΠ±Π»ΠΎ Π½Π΅ΡΠΊΠΎΠ»ΡΠΊΠΎ ΡΠ΅Π»ΠΎΠ²Π΅ΠΊ, ΡΡΠ΅Π΄ΠΈ ΠΊΠΎΡΠΎΡΡΡ Π±ΡΠ»ΠΈ ΠΈ Π΄Π΅ΡΠΈ.
39 Det blev en fluga bland folk - ΠΡΠ±ΠΈΠΌΡΠΌ Π·Π°Π½ΡΡΠΈΠ΅ΠΌ Π΄Π»Ρ Π»ΡΠ΄Π΅ΠΉ ΡΡΠ°Π»ΠΎ
40 som en skock syforeningstanter - ΠΊΠ°ΠΊ Π½Π΅Π±ΠΎΠ»ΡΡΠ°Ρ Π³ΡΡΠΏΠΏΠ° ΡΠ΅ΡΡΡΠ΅ΠΊ, Π·Π°Π½ΡΡΡΡ Π² ΠΊΡΡΠΆΠΊΠ΅ ΡΠΈΡΡΡ
41 de vanliga storsvenska argumenten - ΠΎΠ±ΡΡΠ½ΡΠ΅ Π²Π΅Π»ΠΈΠΊΠΎΡΠ²Π΅Π΄ΡΠΊΠΈΠ΅ ΡΠ°ΡΡΡΠΆΠ΄Π΅Π½ΠΈΡ
42 De som pastod detta trodde ryssarna skulle ha det, darfor att man tankte hur man sjalv skulle handlat, darfor att man tog erovring som nagot sjalvklart. - Π’Π΅, ΠΊΡΠΎ ΡΡΠ²Π΅ΡΠΆΠ΄Π°Π», ΡΡΠΎ ΡΡΡΡΠΊΠΈΠ΅ ΡΡΠΎ ΡΠ΄Π΅Π»Π°ΡΡ, ΠΈΡΡ ΠΎΠ΄ΠΈΠ»ΠΈ ΠΈΠ· ΡΠΎΠ³ΠΎ, ΡΡΠΎ ΡΠ°ΠΌΠΈ ΠΎΠ½ΠΈ ΠΏΠΎΡΡΡΠΏΠΈΠ»ΠΈ Π±Ρ ΠΈΠΌΠ΅Π½Π½ΠΎ ΡΠ°ΠΊ, ΡΡΠΈΡΠ°Ρ Π·Π°Ρ Π²Π°ΡΠ½ΠΈΡΠ΅ΡΠΊΡΡ ΠΏΠΎΠ»ΠΈΡΠΈΠΊΡ ΡΠ΅ΠΌ-ΡΠΎ ΡΠ°ΠΌΠΎ ΡΠΎΠ±ΠΎΠΉ ΡΠ°Π·ΡΠΌΠ΅ΡΡΠΈΠΌΡΡ.
43 Men om Stalin hade hyst sana planer skulle han inte gjort det till ett huvudnummer att USA och England genast maste oppna en andra front. - ΠΠΎ Π΅ΡΠ»ΠΈ Π±Ρ Ρ Π‘ΡΠ°Π»ΠΈΠ½Π° Π±ΡΠ»ΠΈ ΡΠ°ΠΊΠΈΠ΅ ΠΏΠ»Π°Π½Ρ, ΠΎΠ½ Π½Π΅ ΡΡΠ΅Π±ΠΎΠ²Π°Π» Π±Ρ ΡΠ°ΠΊ Π½Π°ΡΡΠΎΠΉΡΠΈΠ²ΠΎ ΠΎΡΠΊΡΡΡΠΈΡ Π²ΡΠΎΡΠΎΠ³ΠΎ ΡΡΠΎΠ½ΡΠ° ΠΎΡ Π‘Π¨Π ΠΈ ΠΠ½Π³Π»ΠΈΠΈ.
44 fram till invasionen 1944 - Π²ΠΏΠ»ΠΎΡΡ Π΄ΠΎ ΠΎΡΠΊΡΡΡΠΈΡ Π²ΡΠΎΡΠΎΠ³ΠΎ ΡΡΠΎΠ½ΡΠ° Π² 1944 Π³.
45 fick manga socialdemokrater nya tankestallare - Ρ ΠΌΠ½ΠΎΠ³ΠΈΡ ΡΠΎΡΠΈΠ°Π»-Π΄Π΅ΠΌΠΎΠΊΡΠ°ΡΠΎΠ² ΠΏΠΎΡΠ²ΠΈΠ»ΠΈΡΡ Π½ΠΎΠ²ΡΠ΅ ΠΌΡΡΠ»ΠΈ
46 Och de mest lyhorda kom med handen utstrackt. - Π Π½Π°ΠΈΠ±ΠΎΠ»Π΅Π΅ Π΄Π°Π»ΡΠ½ΠΎΠ²ΠΈΠ΄Π½ΡΠ΅ ΠΏΡΠΎΡΡΠ³ΠΈΠ²Π°Π»ΠΈ (ΠΈΠΌ) ΡΡΠΊΡ.
47 Pearl Harbor - ΠΠΈΡΠ» Π₯Π°ΡΠ±ΠΎΡ (Π°ΠΌΠ΅ΡΠΈΠΊΠ°Π½ΡΠΊΠ°Ρ Π²ΠΎΠ΅Π½Π½Π°Ρ Π±Π°Π·Π° Π½Π° ΠΠ°Π²Π°ΠΉΡΠΊΠΈΡ ΠΎΡΡΡΠΎΠ²Π°Ρ )
Π 1941 Π³. ΡΠΏΠΎΠ½ΡΡ Π²Π΅ΡΠΎΠ»ΠΎΠΌΠ½ΠΎ Π½Π°ΠΏΠ°Π»ΠΈ Π½Π° Π±Π°Π·Ρ ΠΈ ΠΏΠΎΡΠΎΠΏΠΈΠ»ΠΈ Π±ΠΎΠ»ΡΡΠΎΠ΅ ΠΊΠΎΠ»ΠΈΡΠ΅ΡΡΠ²ΠΎ Π°ΠΌΠ΅ΡΠΈΠΊΠ°Π½ΡΠΊΠΈΡ Π²ΠΎΠ΅Π½Π½ΡΡ ΠΊΠΎΡΠ°Π±Π»Π΅ΠΉ. ΠΡΠΎ ΡΠ²ΠΈΠ»ΠΎΡΡ ΠΎΠ΄Π½ΠΎΠΉ ΠΈΠ· ΠΏΡΠΈΡΠΈΠ½ ΠΎΠ±ΡΡΠ²Π»Π΅Π½ΠΈΡ Π‘Π¨Π Π²ΠΎΠΉΠ½Ρ Π―ΠΏΠΎΠ½ΠΈΠΈ.
48 LO=Landsorganisationen - Π¦ΠΠΠ¨ (Π¦Π΅Π½ΡΡΠ°Π»ΡΠ½ΠΎΠ΅ ΠΎΠ±ΡΠ΅Π΄ΠΈΠ½Π΅Π½ΠΈΠ΅ ΠΏΡΠΎΡΡΠΎΡΠ·ΠΎΠ² Π¨Π²Π΅ΡΠΈΠΈ)
49 Metalls okanda cirkular tre och cirkular elva - ΠΡΠ΅ΡΠ»ΠΎΠ²ΡΡΡΠ΅ ΡΠΈΡΠΊΡΠ»ΡΡΡ Π ΠΈ 5 ΠΏΡΠΎΡΡΠΎΡΠ·Π° ΠΌΠ΅ΡΠ°Π»Π»ΠΈΡΡΠΎΠ²
50 Vi hade transportforbud pa kommunistiska tidningar. - ΠΡΠ» Π²Π²Π΅Π΄Π΅Π½ Π·Π°ΠΏΡΠ΅Ρ Π½Π° ΠΏΠ΅ΡΠ΅Π²ΠΎΠ· ΠΊΠΎΠΌΠΌΡΠ½ΠΈΡΡΠΈΡΠ΅ΡΠΊΠΎΠΉ ΠΏΠ΅ΡΠ°ΡΠΈ.
Π ΡΠ²ΡΠ·ΠΈ ΡΠΎ Π·Π½Π°ΡΠΈΡΠ΅Π»ΡΠ½ΡΠΌ ΡΠΎΡΡΠΎΠΌ ΠΏΡΠΎΠ½Π°ΡΠΈΡΡΡΠΊΠΈΡ ΡΠΈΠΌΠΏΠ°ΡΠΈΠΉ Π² Π¨Π²Π΅ΡΠΈΠΈ Π² 1940 Π³. ΠΏΡΠ°Π²ΠΈΡΠ΅Π»ΡΡΡΠ²ΠΎ Π²Π²Π΅Π»ΠΎ Π·Π°ΠΏΡΠ΅Ρ Π½Π° ΠΏΠ΅ΡΠ΅Π²ΠΎΠ·, ΠΏΡΠΎΠ΄Π°ΠΆΡ ΠΈ ΡΠ°ΡΠΏΡΠΎΡΡΡΠ°Π½Π΅Π½ΠΈΠ΅ ΠΊΠΎΠΌΠΌΡΠ½ΠΈΡΡΠΈΡΠ΅ΡΠΊΠΎΠΉ ΠΏΠ΅ΡΠ°ΡΠΈ.
51 Det hade val forekommit trots mot cirkular tre. - ΠΠ°ΡΠ°Π»ΠΈΡΡ ΠΏΡΠΎΡΠ΅ΡΡΡ ΠΏΡΠΎΡΠΈΠ² ΡΠΈΡΠΊΡΠ»ΡΡΠ° 3.
52 man forsokte borja glomma kommunistforbudet i fackforeningen - Π² ΠΏΡΠΎΡΡΠΎΡΠ·Π΅ ΠΏΠΎΠΏΡΡΠ°Π»ΠΈΡΡ Π·Π°Π±ΡΡΡ ΠΎ Π·Π°ΠΏΡΠ΅ΡΠ΅ Π½Π° ΠΊΠΎΠΌΠΌΡΠ½ΠΈΡΡΠΎΠ²
53 Bodknodden som bockar till hoger och till vanster for affarernas skull. - ΠΡΠΈΠΊΠ°Π·ΡΠΈΠΊ Π² Π»Π°Π²ΠΊΠ΅, ΠΊΠΎΡΠΎΡΡΠΉ ΠΊΠ»Π°Π½ΡΠ΅ΡΡΡ Π½Π°ΠΏΡΠ°Π²ΠΎ ΠΈ Π½Π°Π»Π΅Π²ΠΎ, ΡΡΠΎΠ±Ρ Π»ΡΡΡΠ΅ ΡΠ»Π° ΡΠΎΡΠ³ΠΎΠ²Π»Ρ.
54 och den ar inte sarskilt smickrande for var omskrutna demokrati - ΠΈ ΠΎΠ½Π° Π½Π΅ ΠΎΡΠ΅Π½Ρ-ΡΠΎ Π»Π΅ΡΡΠ½Π° Π΄Π»Ρ Π½Π°ΡΠ΅ΠΉ Ρ Π²Π°Π»Π΅Π½ΠΎΠΉ Π΄Π΅ΠΌΠΎΠΊΡΠ°ΡΠΈΠΈ
OVNINGAR
1. Svara pa foljande fragor:
I vilken form ar boken skriven? Vilken period beskrivs i detta avsnitt? Vilket partiarbete hade den svenske arbetaren pa den tiden? Vad for amnen studerades i studiecirklar pa den tiden? Var kurserna valbesokta? Varfor uppmanade arbetarna sina kamrater att ga pa ABF:s moten? Besokte manga socialdemokrater dessa moten? Var det arbetsamt att vara litteraturansvarig? Hur manga hushall var det pa arbetarnas lott? Hur organiserade arbetarna sitt jobb? Vad var deras framsta uppgift i spridningen av tidningarna? Vilka var de som kopte litteratur och tidningar? Vilka bocker salde man? Var det svart eller latt att vara kommunist i borjan av kriget? Vilken var radions och pressens installning till kommunisterna? Hur forde kommunisterna kampen mot nazismens okade spridning i Sverige? Vad var filmens "Alle man pa post" egentliga budskap? Vilka var organisatorerna till attentatet mot Norrskensflamman? Hur foljde man kriget ute i varlden i Sverige? Vad var orsaken till andra varldskrigets forsta strimma av hopp? Hurudan var den svenska installningen till USA i borjan av andra varldskriget? Vilka logner spreds det i Sverige om Sovjetunionen i borjan av kriget? Nar borjade installningen till Sovjetunionen forandras? Vilken betydelse hade Metalls okanda cirkular tre och cirkular elva? Vad innebar transportforbudet pa kommunistiska tidningar? Vad har sossarna aldrig kunnat forlata kommunisterna?
2. Ange synonymer till foljande ord och uttryck:
att organisera moten; att uppmana; en sosse; flertalet; att offra fritiden; att vara mot nagon politik; svartfotter; att lagga ner ett stort arbete; en icke-prenumerant; att stiga in; att sjunga allsang; att satta sig till motvarn; att forrada; det blev en fluga bland folk; dag for dag; att starta; att omsatta i praktiken; att rulla i gang en offensiv; att utplana
3. Forklara pa svenska vad foljande ord och uttryck betyder:
armeofficerarna i Finland hade gyllene tider; att rycka pa axlarna at nagot; den svenska akademiska varlden; det fanns en klyfta i SAP; att bli en slags hemmastrateg; ett samhalle dar varje manniska far forverkliga sig sjalv; de mest lyhorda kom med handen utstrackt; att nominera nagon; en sanktionerad politik; en omskruten demokrati; det maste ha varit jobbigt att vara sosse pa den tiden; en sex-atta bocker
4. Skriv egna meningar med foljande ord och uttryck:
att varva nya medlemmar; det kunde bli lite fart pa diskussioner; att urvattna ett program; att ha diametralt motsatta asikter; att fordela jobbet; att valja sida; beredskaps-Sverige; "att servera propagandan; att folja dagslaget ute i varlden
5. Ange svenska motsvarigheter till foljande ryska ord och uttryck:
Π°Π³ΠΈΡΠΈΡΠΎΠ²Π°ΡΡ Π²ΡΡΡΠΏΠ°ΡΡ Π² ΠΏΠ°ΡΡΠΈΡ; ΡΡΠΎΠ±Ρ Π²Π½Π΅ΡΡΠΈ ΠΆΠΈΠ²ΡΡ ΡΡΡΡΡ Π² Π΄ΠΈΡΠΊΡΡΡΠΈΡ; Π΄ΠΈΠ°ΠΌΠ΅ΡΡΠ°Π»ΡΠ½ΠΎ ΠΏΡΠΎΡΠΈΠ²ΠΎΠΏΠΎΠ»ΠΎΠΆΠ½ΡΠ΅ ΠΌΠ½Π΅Π½ΠΈΡ; ΡΠΈΡΡΠΎ ΡΠ°Π±ΠΎΡΠΈΠΉ ΡΠ°ΠΉΠΎΠ½; ΠΊΠ½ΠΈΠ³ΠΈ ΠΏΡΠΎΠ±ΡΠ΄ΠΈΠ»ΠΈ ΠΌΠΎΠ΅ ΡΠΎΠ·Π½Π°Π½ΠΈΠ΅; ΠΌΠ½ΠΎΠ³ΠΈΠ΅ Π½Π΅ Π΄Π°Π²Π°Π»ΠΈ ΡΠ΅Π±Ρ Π·Π°ΠΏΡΠ³ΠΈΠ²Π°ΡΡ; Π½ΡΠΆΠ½ΠΎ ΠΎΡΠ³Π°Π½ΠΈΠ·ΠΎΠ²Π°ΡΡ ΡΠΎΠΏΡΠΎΡΠΈΠ²Π»Π΅Π½ΠΈΠ΅; Π½Π°Π΄ΠΎ ΡΠ΄Π΅Π»Π°ΡΡ Π²ΡΠ±ΠΎΡ; ΠΏΠΎΠΆΠΈΠΌΠ°ΡΡ ΠΏΠ»Π΅ΡΠ°ΠΌΠΈ; ΠΏΠΎΠΆΠ΅ΡΡΠ²ΠΎΠ²Π°ΡΡ ΡΠ²ΠΎΠ΅ΠΉ ΠΆΠΈΠ·Π½ΡΡ; Π·Π°ΡΠ°ΠΈΠ²ΡΠΈΠ΅ Π΄ΡΡ Π°Π½ΠΈΠ΅ Π·ΡΠΈΡΠ΅Π»ΠΈ; ΠΈΠ΄Π΅Ρ, Π·Π°ΠΌΡΡΠ΅Π»; ΠΏΠΎΠΊΡΡΠ΅Π½ΠΈΠ΅ Π½Π° ΡΠ΅Π΄Π°ΠΊΡΠΈΡ Π³Π°Π·Π΅ΡΡ; ΠΏΠ΅ΡΠ΅ΠΉΡΠΈ Π² ΠΊΠΎΠ½ΡΡΠ½Π°ΡΡΡΠΏΠ»Π΅Π½ΠΈΠ΅; ΠΎΡΠ΅Π»ΠΎΠΌΠ»ΡΡΡΠΈΠΉ ΡΠ΄Π°Ρ ΠΏΠΎΠ΄ ΠΠΎΡΠΊΠ²ΠΎΠΉ; Π²Π΅Π»ΠΈΠΊΠΎΡΠ²Π΅Π΄ΡΠΊΠΈΠ΅ ΡΠ°ΡΡΡΠΆΠ΄Π΅Π½ΠΈΡ; ΡΠ°ΡΠΏΡΠΎΡΡΡΠ°Π½ΡΡΡ ΠΊΠΎΠΌΠΌΡΠ½ΠΈΡΡΠΈΡΠ΅ΡΠΊΠΈΠ΅ Π³Π°Π·Π΅ΡΡ ΡΠ°ΠΌΡΠΌ Ρ ΠΈΡΡΠΎΡΠΌΠ½ΡΠΌ ΡΠΏΠΎΡΠΎΠ±ΠΎΠΌ; ΡΡΠΎ Π½Π΅ ΠΎΡΠ΅Π½Ρ-ΡΠΎ Π»Π΅ΡΡΠ½ΠΎ Π΄Π»Ρ Π½Π°ΡΠ΅ΠΉ Ρ Π²Π°Π»Π΅Π½ΠΎΠΉ Π΄Π΅ΠΌΠΎΠΊΡΠ°ΡΠΈΠΈ
Per E. Rundqvist Π’Π OCH SYMPATI
(Forkortad)
- Ja, hej da! kom det fran hallen.
- He-ej..., svarade foraldrarna over tidningarna. Tittade sa hastigt upp. Det var Gullans rost. Foraldrarna tittade mot dorren.
- Vart ska du, ska du ut? ropade modern. Nar bara ett otydligt mummel kom som svar, sa hon:
- Vad sajer du for nat? Kom in sa vi hor. Gullan kom motvilligt in. Hon var snyggt och propert kladd i en storrandig troja som tanjts ut sa den snuddade
vid knana, ett par smala svarta byxor satt som korvskinn och slutade strax under trojan och nagot som liknade balettskor pa fotterna. I nacken hangde haret i en prydlig hastsvans, lapparna var egendomligt violetta.
- Herre gud, suckade fadern. Han motte ett par trotsiga ogon och bet av sucken. - Vad sa du egentligen darute? sa han.
- Jag? sa Gullan. Jag sa ingenting.
- Horde du inte att vi fragade da?
- Att ni fragade?
Fadern teg. Modern sa. - Vi fragade vart du ska ga?
- Det horde jag inte, sa Gullan.
Fadern reste sig halvvags, men satte sig igen. Med handerna hart knappta i knat, sa han:
- Vi fragade och fragar, mamma och jag, vart du tanker ga?
- A, jasa. Ja - ut.
- Ut? sa fadern och vantade. Gullan vantade ocksa.
Hon var alls inte ointresserad, bara oforstaende. Hon slog ner blicken men hojde den igen, avvaktande. Fadern fortydligade med en anstrangning:
- Vart ut?
- A - bara ut.
- Vem ska du traffa? sa modern. Ar det den dar Jocke nu igen?
- A, ingen sarskild just. Kanske Jocke.
- A och a och a! sa fadern. Hur skulle du ta det, om mamma och jag bara svarade "a" pa allting som du fragade? Va?
- Jag har val inte fragat nagot, sa Gullan. Modern la hastigt en lugnande hand pa faderns kna. Hon lutade sig fram och sa med oandligt talamod men med eftertryck pa varje ord:
- Vi vill bara hora vart du ska ga, vad du ska gora och vem du ska traffa.
- Det har jag ju sagt, sa hon. Foraldrarna teg en stund. Sa sa modern:
- Har du last laxorna?
- Ja.
- Kan du dom?
- Ja.
- Vad har du for laxor?
Gullan lossade bandet fran hastsvansen och borjade med invecklade, akrobatiska rorelser att knyta fast det igen.
- Na? sa modern.
- Va? sa Gullan. Hon tittade undrande upp, tycktes plotsligt erinra sig nagot. - A, laxorna, sa hon. Laxorna - vi har inga till i morron. Och med hakan nerborrad i trojan gick hon fram till modern, vande ryggen till och knaade lite.1 - Vill du hjalpa mej att knyta? Men hart.
Modern knot hart. Gullan skakade provande pa hastsvansen och lat blicken ga mellan foraldrarna:
- Kan jag ga nu da?
Modern grep hennes ena hand med bagge sina och holl den sa. Gullan skakade den lite upp och ner som for att saga adjo, men satt fast.
- Gullan, sa modern allvarligt, du ar femton ar.
Gullan sag ett ogonblick ut som om hon tankte forneka fakta, men resignerade. Hon trutade med lapparna och vantade med fjarranblick.2
- Forstar du inte att pappa och jag ar radda om dej? sa modern. Du springer ute nastan varenda kvall med den dar Jocke, men vi har ingen aning om vem den dar - vem Jocke ar. Han kan ju vara vem som helst, fortsatte hon och sag pa dottern och kom plotsligt av sig. - Jag menar, sa hon hastigt, att pappa och jag vet ju ingenting. Och till detta nickade fadern medhall, men den som satt inne med alla tillgangliga upplysningar knep ihop de violetta lapparna och teg.
- Vad gor han? sa fadern. Gar han i skolan? Hur gammal
ar han?
- Far han springa ute sa har varenda kvall, avbrot modern, och vad sajer hans foraldrar? Har du traffat hans foraldrar? Kan dom verkligen tycka om, att han springer ute sa har? Kan det verkligen vara en ordentlig pojke, som springer ute sa har? Det kan det sakert inte.